Varför är möbelbranschen så ointressant när det gäller återbruk?

1

Varför är möbel- och inredningsbranschen så sjukt osexiga när det gäller hållbarhet och återbruk?

Igår satt jag en eftermiddag som jurymedlem i ett hackaton för att titta på affärsmodeller och innovationer inom återbruk. Cirka 40 deltagare från alla möjliga håll deltog, och presenterade åtta nya affärsmodeller för att få oss användare eller brukare att bli bättre på att återvinna.

Det blev QR-koder, nya titlar på existerande tjänster och ett nätverk.

Varför blir det liksom som om möbelbranschen inte fattar det här med omvärldsanalys? Det är som om Piet Hein Eek aldrig funnits… Mannen som gav oss sexiga matbord gjorda av spillbitar som säljs för hundratusentals kronor på NK. Nu ska vi sätta QR-koder på våra möbler så att vi kan spåra dem… Vem vill spåra sin kontorsstol? Jag vill inte veta vem som fisit i min sittdyna…

Jag törs säga att möbelbranschen är sjukt opåläst om behov och beteenden. ”Vi måste göra återbruk sexigt”. Ja, men då måste du sexa till det. Jag tänker inte ligga med dig för att du säger att du är återbrukad. Jag vill ligga med dig för att du är snygg, intressant eller spännande. Inte nyttig.

Jag vill verkligen uppmuntra hela möbelbranschen att se och inspireras av kanske framför allt matvärlden. Kolla på det franska exemplet med grönsaker som är fula. Hur kan vi få in det i möbelbranschen? Kolla hur Stadsmissionen lyckas göra ett butikskoncept med gammal mat. Hur kan vi få återbruk ut i butik? Eller kolla hur restauranger gör Zero Waste-koncept. Kolla till exempel danska Amass eller Londonbaren Mr Lyan.

Jag undrar om återbruksbranschen hört talas om uttryck som ”gamification” eller ens funderat på vad det är som gör att alla sitter med Tinder på tunnelbanan oavsett om man är gift eller inte.

Om en månad är det dags för ny hackaton med återbruk. Kontakta arrangörerna här om du vill vara med och skapa nya affärer. Sa jag att man kunde vinna 50 000 kronor? Kom igen – imponera mig. Låt oss skapa ett nytt Spotify, eller ett nytt Happy Socks eller nåt annat för återbruk.

Och ja, jag ser er Marielouise Hellgren och Beleco. Kanske det som vi har som är mest intressant i Sverige idag. Och för guds skull låt alla designskolor boka in Lennart Wellander på Food&Friends så att han kan berätta hur matindustrin jobbar med återbruk.

Har vi nått slutet för skandinavisk design

0

Jag har varit i Helsingfors för att titta på Habitare som är den stora finska inredningsmässan. Vad händer inom skandinavisk design?

Efter en rundvandring på mässan kan jag konstatera att något håller på att hända med vår skandinavisk design. Precis som i Stockholm så pågår parallellt designvecka på stan, men jag hann bara vara i Finland så kort tid att det inte riktigt fanns tid för att hänga på stan. Men Habitare är en bra mässa. Väldigt snygg. Otroligt snygg.

Bland alla snygga installationer så smög sig frågan om den skandinaviska stilen in. Har vi nått kulmen på klassisk, skandinavisk stil? Är det något annat som lurar runt hörnet?

Som tidigare år så har man bjudit in stylister att tolka trender. Finlands svar på Lotta Agaton heter Ulla Koskinen och hon gjorde på Habitare en ljus och stilig installation.

Utvalda och personliga objekt som ligger rätt i tiden.

Naturliga toner och ljust.

Finsk design. I år firar landet 100 år som självständig nation och för att undvika allt för nationalistiska drag så lät Design Helps! göra väskor med vad man vill att Finland ska stå för.

Finsk design. Detta hade också kunnat vara i Ulla Koskinens monter men den här stolen står självständigt hos Erin Turkoglu. Väldigt, väldigt skandinavisk. En av mina favoriter från mässan. Jag ser framför mig hur den här stolen liksom står mot en vägg hemma hos typ Annaleena Leino-Karlsson.

Skandinaviskt, troget materialet och avskalat. Hyllor eller väskor från Verso.

Bland unga formgivare samma sak. Avskalat, troget materialet och ”äkta”. Här en bänk med björknäver av Maarit Peräsuo.

Skandinaviskt porslin som faktiskt är framtaget av japanska producenter men designat av Maija Puoskari.

Skandinaviskt och avskalat – men norskt för finskt företag. Daniel Rybakken och Artek.

Speglar är verkligen nåt som händer nu. Här spegel av Katriina Nuutinen för svenska Klong.

Elina Ulvio

Elina gjorde också denna lampa.

Fler lampor. Denna gång från &Bros.

Naturromantik och lampor av Be&Liv.

Men som sagt – enkelt och avskalat. Också en av mina favoriter. Himmee och deras ljusstake.

Men. Parallellt med denna snälla, avskalade, skandinaviska stil så dyker nu något annat upp.

Det handlar om färger som bråkar och om attityd. Om nån sagt till mig för fem år sen – år 2017 ska vi blanda brunt och rosa – då hade jag nog varit skeptisk. Men det händer nu. Vi gör slut med snälla pasteller och letar efter attityd.

Parallellt med Ulla Koskinens estetik så finns också finska Susanna Björklund. Hennes stora trendutställning handlar om hur vi letar efter hem med personlighet.

Färg och ologiska mönster.

Ett av rummen handlade om hur faktiskt hem växer fram utifrån våra minnen och upplevelser.

Det är egentligen samma resonemang som med Ulla Koskinens samlande, men med mycket mer färg.

Och jag deltog i en grupp med internationella besökare, och det var en tysk journalist som i en bisats undrade ”is this the end of Scandinavian aesthetics?”. Och så känns det ju lite. Vi har kanske tröttnat på det svala, korrekta, skandinaviska.

Dukat bord av Erin Turkoglu.

Speglar med fransar ”för att det är kul”, alltså helt utan rationella anledningar av Teru Kuitinen.

Grova, keramiska krukor av samma kille.

Lampor av Julia Popova.

         

Matta av Klaus Haappaniemi för Tikau.

Avslutningsvis. Två bilder från Susanna Björklunds trendutställning på Habitare. Bort med avskalad minimalism och in med personlighet och färg. Kanske är detta slutet på skandinavisk design och istället tittar vi på andra uttryck?

Maison Objet 2017 – speglar och mattor

0

Så. Vi har avverkat lite färger och lite attityd runt Maison & Objet. Det kanske inte händer så mycket runt objekten. Det är samma fåtöljer, samma soffor och samma småbord som tidigare. Ingen ”årets dagbädd är…”

Så inga nya objekt i rummet. Men väl på väggar och golv. En helt otroligt påtaglig företeelse var alla dessa speglar. Tänk dig ett vardagsrum med soffa men istället för en tavelvägg så ska du ha en spegelvägg. Jajamen – 80-talets spegelvägg kanske kommer tillbaka. Just nu nöjer vi oss med snygga, stora speglar.

 

Jag tror hon är lite trött…

Trendspanare och spegel. Visst, jag fattar att detta är en mässmonter och här ska man visa olika sorters speglar, men trenden är tydlig. Nu ska vi ha en gigantisk spegel över soffan.

Och vi leker med mattor. Helt plötsligt exploderar det med olika, kreativa varianter för golvet.

Det finns figurativa mattor och det finns snygga mattor.

Och så finns det så klart mattor som hänger på väggen som hos finska Mum’s.

      

Roligt DIY-projekt. Ta en gammal orientalisk matta från en loppis och trasa upp till ett hänge direkt på väggen.

Sista matt-exemplet. Jag älskar installationerna som AD Interieurs alltid gör under designveckan i Paris. Och här ser man hur en av inredarna använt samma heltäckande matta i hela rummet. Även taket.

Maison Objet – pop och punk

0

Trendspaningar från Paris fortsätter. I förra inlägget talade jag om färg och försökte understryka att vi nu går igenom ett trendbrott. Bort från det som är beige och perfekt. Jag talade också om ”colours that pop”. Det är då inte långt att göra en så kallad övergång till att tala om popkulturella referenser som Andy Warhol gjorde.

Allt är så klart 80-tal men jag vill mena att innebörden är lite djupare än att bara tala om ett årtionde. När Andy Warhol gjorde konst av soppburkar så ville han lyfta ”det fula” eller ”det kommersiella” till något fint. Så just nu lyfter vi sånt som är kommersiellt och billigt. Tvålen överst tror jag är bara toppen på isberget över företeelser från idag som vi vill göra nåt av. Men vi ser också så klart otroligt många referenser till 80-talets popkultur utan att reflektera över vad det är vi ser… Får man gilla McDonalds-loggan på samma sätt som Moschino gjort?

Samma anda, och samma tidsreferens ser vi från punken. Allt är 80-tal. Men där popkulturen lyfte upp det kommersiella så gjorde punken att vi tvingades se samhällets verklighet.

Vi ska inte dra för stora växlar än men detta är ett skyltfönster från Paris. Demonstrationsplakat och ifrågasättande av normer med mera. Och de säljer jympaskor… ”Medvetenhet är det nya svarta”, sa någon. Och det finns en risk att detta blir ytligt… Om balansen hålls rätt så tror jag att detta kan bli intressant. Men som sagt – ett varningens finger – det kan lätt bli ytligt.

Nå. Lite bilder. Seletti gör så klart en massa popkulturella referenser.

 

Liksom tyska textilföretaget Pad.

Och jag har aldrig sett så mycket bananer som i år. Är bananen 2018 års flamingo, eller kaktus, eller ananas? Oavsett så är det otroligt mycket bananer.

I samma anda tror jag att vi kommer få se andra ikoniska objekt från 80-talet som pistoler. Nej, inget jag tycker om, men den här förfasan ingår liksom i spelets regler.

Och vi kommer se kommersiella företag lyftas upp som mönster. Här kon som skrattar. Nån som vill göra nåt på tändsticksasken. Nä, just det. Det finns redan…

  

Och vi kommer så klart se Warhol lyftas till skyarna igen. Vore det inte roligare om man gjorde nåt på Yes-flaskan? Lika provocerande som när det kom när Brillo-boxarna lanserades.

En viktväktar-lunchlåda istället??

Mer 80-talsyta.

 

På tal om dinosaurier. En övergång till punken. Precis som popen så var punken upptagen av sin samtid men mer argt. Basquiat och hans dinosaurie.

Punk var provocerande. Så också här. Men Maison&Objet handlar mer om Sex Pistols än sex.

Jag har visserligen aldrig sett så många objektifierade och nakna män som i år. Vi är vana att se kvinnor som nakna objekt på väggen, men nu är det män.

Men det handlar om att lyfta upp vardagen. Vi bor inte i instagram-miljöer. Ingen av oss.

Man har svarta strumpor på fötterna fast man vet att man inte borde ha…

Man har hår i armhålan fast man är två bögar. Och man har randig tröja fast man är rund om magen…

Vardagen finns liksom närvarande hela tiden.

Men precis som i punken så idoliserar vi knark och supande.

Har dålig attityd.

 

Har personen snott en mugg av en hemlös? Eller är det design?

Det här ofärdiga. Inte fina. Det är punk. Varför bo med en perfekt Tre Sekel-bänk när man kan bo med det här?

Arbetarklassreferenser. En fruktskål som också är en gul hjälm, eller en vägkon som också är en vas.

 

Maison Objet 2017 – färgerna

1

Nu har jag varit snart tre dagar på höstens största inredningsmässa. Parisbaserade Maison&Objet är gigantisk. Här ser man företeelser som kommer mogna, växa och explodera under nästa år. Det var här jag första gången såg alla flamingos och alla monsterablad.

Och händer det nåt nu då inför 2018? Jag var rätt oinspirerad efter Formex (fortfarande inte mässans fel utan ett resonemang om utbudet…).

Och idag lanserade Nordsjö 2018 års färg som… beige…

Vad händer framöver då? På den internationella scenen? Jag tror att vi kommer se ett stort trendbrott inför nästa år. Det handlar om att vi vill bort från den perfekta instagram-bilden och in i något annat. Vad är motreaktionen till det vi ser idag? Jo, massor av färg och punk. Jag kommer återkomma till det i några funderingar här på bloggen. Men jag begränsar antalet bilder så att inte Martin Wendelbo-Hansson blir arg på mig för att peppra internet med för mycket bilder.

 

Fin inredning. Men är den intressant? Översta bilden om att bo unikt blir en ironisk blinkning. Alla vill bo unikt, men likadant. Jag tror vi kommer se en motreaktion till den här ”fina” inredningen.

Som introduktion till funderingar om inredning och design så kan vi konstatera att majoriteten av alla danska var borta. Ingen Menu, ingen &Tradition, ingen Hay, ingen Muuto, ingen Ferm Living, ingen Normann Copenhagen… Frama stod förskrämda i ett hörn. Mässan själva säger att danskarna minskat med över 30%

Istället kopierar just nu resten av Europa den danska eller skandinaviska stilen. Bilden ovan från Nederländska Fest.

Franska Eno.

Men vad händer med färgerna? Jo, det drar till motsatsen till beige. Det blir intensivt grönt, blått, rosa och gult. Jag fick en Acne-plånbok precis och de talar om ”electric blue” och det låter ju passande. Och självklart matchar jag mässan med en grön t-shirt…

Men som sagt. Vi kan börja med grönt. Massa grönt. Mönsterfritt och grönt…

Vågar man inte ha en hel vägg så arbetar man med fält.

Som en motreaktion till de matta väggarna så blir objekten blanka, och nästan plastiga.

Jag har redan hört internationellt hur trendsetters arbetar med uttryck som ”colours that pop”,och visst finns det en referens till Andy Warhol etc i allt detta. Jag tar det i en annan spaning snart.

Men blått och grönt – why not.

Och så detta med den eletriskt blåa tonen. Det är markant med grönt, men nästan lika mycket blått.

Och rosa finns kvar. Det blir lätt beige-rosa, men det finns lite rosa toner som hänger med i den här poppiga färgskalan.

Men framför allt så såg jag massor av rosa glas. I alla varianter.

Och gult. På bilderna ovan har vi redan sett massor av gult.

   

Jag har sorterat in mina bilder i olika mappar och ska lägga ut fler inlägg i veckan. Räkna med att få se lite punk (absolut som motreaktion mot allt ”fint”), ormar, speglar och området där det verkligen händer – mattor.