Vännerna från förr

0
  Resolution 2016: träffa vänner. Riktiga vänner. Och för mig innebär det just nu: vänner jag känt länge. Säga vad man vill om att vara ung, men inte hade man vänner då, som nu. Vänner som kan min historia, som vet vem jag är. I fredags var jag på en AW, en hyllningskväll till David Bowie. Hur sorglig förra veckan än var, så blev jag både glad och rörd när jag där träffade flera sådana vänner. Så länge de finns kvar känns den här världen som min. Men när hjältar som Bowie försvinner, då känns världen ändå lite mindre relevant. Det är kusligt, och en av de saker med att bli äldre som jag har svårt att förlika mig med. Bild: vänskapsband från Purl Soho.

Nyårsresolution

0
  Jag föredrar ordet resolution framför löfte, som i mina öron rimmar med måste. Något som kommer ur negativa känslor. Känslor av otillräcklighet, misslyckande och missnöje. Resolution däremot, känns positivt och jävlaranamma. Så! Nu jävlar! Min första resolution inför 2016 (ja jag vet att året redan börjat, men jag har inte riktigt hunnit med) är att ÄGNA MINDRE TID ÅT MINA TRÅDAR. Varför? Jo, det är ju så att jag skriver på med en roman. Jag har skrivit regelbundet på den i två år. Regelbundet som i en vecka i halvåret. Det duger inte. Även om jag är mycket stolt över mitt första kapitel, mina karaktärsbeskrivningar, min research och mitt synopsis. Men något färdigt manus kommer det inte att bli om jag fortsätter så här. Så nu är det tråd-detox som gäller för mig. Resolutionen innebär också att jag kommer att blogga mer och fokusera mer på skrivandet i mitt jobb. Usch nu börjar det osa löfte-måste. Jag ska göra så gott jag kan. Kanske att jag kan få belöna mig med att virka en matta efter varje färdigt kapitel? 100 maskor när jag skrivit 100 ord? Det behöver inte ens bli något, bara jag får hålla på… bara lite? På bilden mitt nya arbetsrum i stugan, mitt i renoveringen i somras. 

Vad jag tittar på när jag virkar

0
stinastradar_river_netflixNär stickkonstnären som en gång virkade in tjuren på Wall Street i New York svarade på frågan om hur lång tid det tagit, svarade hon: Sex säsonger av Lost. Är man hyfsat rutinerad behöver man nämligen inte ägna händernas arbete mer uppmärksamhet än att man kan kombinera det med att se på tv. Det fungerar i stort sett att titta på vad som helst. Med vissa undantag. Filmer du behöver läsa undertexterna till går naturligtvis bort. Jag hade kunnat sortera bort serier där de pratar fort och allt är väldigt komplicerat också, som The West Wing och House of Cards. Men det gör jag inte. Jag är inte säker på att jag fattat mer om jag stirrat på rutan och läst undertexterna. Så jag väljer i stället att njuta av skådespeleriet och miljöerna. Det är helt i sin ordning att jag inte begriper allt, hade jag gjort det hade jag väl själv jobbat i Vita huset, tänker jag. Men det finns ett undantag. Då mitt intresse för tv och film slår ut handarbetet. Och det är serier och filmer som är bra på riktigt. Som ”hits you on a gut level” (Woody Allen i Annie Hall). River, med Stellan Skarsgård är en sådan serie, som jag nyss sett med vidöppna ögon och halvöppen mun. Ville inte missa ett ögonblick. Jag släppte virkningen i knät i första scenen och plockade inte upp den en enda gång på sex timmar. Se den! Och medan ni gör det, ska jag sätta ihop en lista på bra serier att handarbeta till.  

Garnbutiken i New York hittad – UPPDATERAD

0
stinastradar_purlsoho_wrap1Jag fick napp på min efterlysning häromdagen – butiken jag sökte är Loopy Mango, och den SKA ligga på Grand Street som jag trodde. Men om det är så återstår att bevisa. Jag får helt enkelt boka en flygbiljett och åka över. Då ska jag även passa på att besöka Purl Soho, som jag också bara hunnit snabbt in om förut. Det finns mycket inspiration, och beskrivningar, på deras hemsida. Fastnade idag för de här virkade kanterna. Jag har gjort sådana någon gång, på någonting… alla dessa trådar. UPPDATERING: JAG SKICKADE ANNA TILL NEW YORK OCH HON MEDDELAR ATT LOOPY MANGO INTE LÄNGRE FINNS KVAR PÅ GRAND STREET. NU SLÄPPER JAG DEN HÄR TRÅDEN.  stinastradar_purlsoho_wrap2   stinastradar_purlsoho_edge2Jag brukar virka babyfiltar, det tar ju sin tid. Kommer det en med kort varsel är ju detta jättefint. stinastradar_purlsoho_edge1    

Instanovember

0
instanovemberNovember blev ännu mörkare än vanligt då terrorister attackerade Paris. Människor flydde för sina liv, så även min lilla syster som bor i Paris och befann sig mitt i kaoset. Så tacksam för att just hon klarade sig. Men det blev några riktigt mörka dagar där. Trådjuntans andra träff fick igång mig med bra snack och nytt stickprojekt. Jag och Tiger gjorde ett hemma hos-reportage hos Minna och Alice. Tiger är den bruna sötnosen, som jag har på halvtid med Cecilia Grender, Alice är den lilla vita, Minnas hund nu, tidigare Idas. Så det är två rutinerade inredningshundar. Samtidigt som terrorhotsnivån höjdes i Sverige for jag omkring på pressvecka i Stockholm och tjuvtittade på sommaren, bl a hos Rusta, Lexington och Trendgruppen. Nu ser jag fram emot december och att det vänder och blir ljusare igen.