Stinas Trådar

Stina hittar trådarna i trenderna - välkommen till bloggen om textila trender. Om virkat, stickat, tryckt, broderat inom inredning och mode. Stina Lodén är redaktör och skribent med ett brinnande intresse för trender och handarbete.

Who are you wearing? Eller: i kväll är det Oscarsgala.

0
oscarsgala

Det händer att jag tittar ner och ser en röd matta under mina fötter. Då vet jag att jag måste titta upp, och in i en kamera. Jag tror inte att det finns någon obekvämare minglare än jag när det gäller just det här momentet.

I natt svenskt tid är det dags för Oscarsgala. Jag kommer som vanligt att se den live på tv tillsammans med mina tre Oscarskompisar. Vi äter kladdkaka i pyjamas, bråkar om vem som pratar sönder galan mest (ofta jag, ibland Filip och Fredrik) och om vilken som är den mest överskattade Oscarsfilmen genom tiderna (Hurt Locker). Under tiden från att nomineringarna offentliggörs till att galan börjar ser vi dessutom alla nominerade filmer i de stora kategorierna. Eller, JAG gör det. Under åren har jag ju tvingats inse att ingen annan än jag är så nitisk i att genomföra detta. Ingen annan har ett exceldokument med samtliga nomineringar och vinster med ett blad för varje år sedan, ja, hur länge har Office-paketet funnits? Jag har varit stenhård mot mig själv. Som i det mesta jag tar mig för. Men förra året visste jag redan när nomineringarna kom att jag inte skulle se galan klockan två på morgonen tillsammans med det vanliga gänget, utan med Anna i San Diego i realtid. Så jag bestämde mig för att ligga lågt med filmtittandet. Jag såg ett par filmer – de jag var sugen på. Men sket i de vanliga krigseposen (lex Hurt Locker). Märkligt tillfredsställande, kunde jag konstatera. Och galan såg jag i djurmönstrad outfit inhandlad på närmaste thrift shop efter inbjudan till Oscarsfest med tema ”trashy Hollywood” hos Annas granne.

Och jag vann kvällens statyett för Best Costume.

Det är något med foten.

Röda mattor i verkliga livet har jag dock, som sagt, väldigt svårt för. Jag vet inte hur jag ska stå, vart jag ska titta. Och framför allt: Vad i helvete jag gör där? Och varför vill någon ta en bild på mig? Eftersom hela grejen känns lite fånig har jag vid de tillfällen jag hamnat där (verkligen inte många, herregud) halvprotesterat mot hela grejen genom att inte posera som alla andra.

Utan så här, lite nonchalant sådär. Som att jag inte bryr mig. I efterhand tänker jag att om jag nu inte brydde mig, vore det inte bättre om jag bara gick förbi den där fotografen? För nu finns ju den här bilden. Överallt. Lite onödigt, kan jag tycka.

Vem är hen?

Här har fotografen fångat mig strax innan jag trasslade in fötterna i varandra.  Eftersom jag för det mesta har Anna bredvid mig i de här sammanhangen så blir inte heller min antiposerande uppenbarelse särskilt diskret. (Eller helt tydlig avseende könstillhörighet/sexuell läggning.)

Stackars Claes

När Anna emigrerar får jag tillfälle att se lite mindre ut. Som här, tillsammans med stackars Claes som inte alls vill bli fotograferad. Då börjar jag plötsligt skela inte bara med fötterna, utan även med ögonen.

Föredömet.

Helena är en föredömlig människa på alla sätt och vis. Inte minst för att hon har den goda smaken att vara längre än mig. Här är mina skelande tår bortklippta, liksom Helenas perfekt positionerade dito. Men ni ser ju vartåt de pekar. Strax innan bilden beklagar jag mig för Helena om hur fånig jag alltid ser ut på de här bilderna. Då förklarar denna föredömliga människa helt odramatiskt hur man ”ska” posera. Sen gör hon det. Och jag gör… det här? WHAAAT?

Åter till Oscarsgalan. Jag har faktiskt varit mycket nära just DEN röda mattan en gång. Bara någon meter. På en pizzakartong i mjukisbyxor, med trasiga Converse på fötterna och flera lager luvtröjor. Där satt jag huttrande mitt i downtown L.A., plufsig, oklart om full eller bakis, stinkande. Nej, jag var inte hemlös. Jag var au pair. Och hade campat vid denna röda matta i ett dygn. Där stod jag sen, längst fram med min kamera i högsta hugg, fickorna fulla med extra filmrullar när filmstjärnorna så småningom började glida förbi. Jag ropade och tjoade. Och människor som Cher, Goldie Hawn och Oprah stannade till, såg på mig, log och sa: Hello. Och jag såg mig själv med deras ögon och hela grejen kändes inte längre lika kul.

Det känns mycket roligare att som medelålders kvinna stiga upp 01.30 en söndagsnatt i Lund, sätta sig bakom ratten och köra genom en öde stad och hitta fram till en vindsvåning med tända ljus, puttrande kaffe, doften av apelsiner och nybakad kladdkaka. Fniss, kramar och mys.

Oh – who I’m wearing?

Lindex. The Gap. UGG.

/Stina.

Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar.

(Bilden överst: Ja, det är Bette Davies. Foto: 18-åriga plufsiga Aupair-Stina, Los Angeles, februari 1987)

Instalove till Lora Avedian

0
lora evedian

Konstnären Lora Avedian arbetar i olika tekniker, bland annat broderi. Hennes instagramkonto är ett flöde av inspiration för tanken, handen och sinnet.

Det märks att Lora Avedian gärna berättar historier med sina verk. Hon gör mycket research och låter historien komma till tals. I hennes bilder kan man följa hur hon samlar trådar som senare kan komma att knytas samman i ett konstverk; i textil, papper eller någon annan uttrycksform. Det här är ett konto jag ofta går till när jag vill låta tankarna vandra en stund, för att hitta egna idéer och associationer.

laura evedian

Ha en härlig fredag, alla!

/Stina.

Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar.

Jag pratar trådar – igen

1
maria soxbo

Det verkar inte bättre än att jag just nu basunerar ut visdomsord om trådar via Tidningarnas telegrambyrå.

Den där meningen kan vara den bästa och mest oväntade jag fått ur mig faktiskt. För vem hade trott? Och så vidare. Skämt åsido, när jag läser Maria Soxbos artikel om mig och trådarna kan jag faktiskt se att jag har en egen relation till det här med handarbete. Det känns gött. Jag undviker helst att följa färdiga mönster men lär mig gärna nya tekniker. Jag ser rent magiska möjligheter i trådarna – de kan bli vad som helst om man bara låter dem bestämma! Jag har hittat ett sätt att få hålla på med färg och form utan att lära mig skitkrångliga program i datorn. Igen, för femtioelfte gången, önskar jag nu att jag gjort ÄNNU mer plats för trådarna i mitt liv. Och det är nu någon säger ”Det är aldrig försent!” Och det är då jag säger ”Joho, för jag är på dösidan av livet och snart är allt slut!” Och det är då någon tittar på mig och suckar och tänker: Är hon 1. deprimerad på riktigt 2. jävligt störig eller 3. rolig?

Ja, jag vet inte. Men det var en fin artikel, tack Maria och TT!

/Stina

Vill du läsa mer från Stinas trådar gör du det här

Bild: Emil Langvad/TT

Ikea i Innehållsrikt samarbete

2
innehållsrik

Om man är stor och stark måste man vara snäll. En devis jag gärna försöker lever efter. Jag är glad att Ikea tänker likadant. Och ännu bättre blir det ju när man dessutom hjälper dem som inte är fullt så stora. Ikeas Innehållsrik är den senaste, och sjunde i raden, av tillfälliga kollektioner skapade tillsammans med kvinnliga entreprenörer i Indien.

Innehållsrik har tema strand och naturmaterial som röd tråd. Eller snarare blå, som det brukar bli när det handlar om stranden. Att det landskap som innehåller hav, strand och vass är en personlig favorit för undertecknad är ju ingen hemlighet. Så att hitta personliga favoriter i kollektionen Innehållsrik var inte svårt. Samtliga i design av Sarah Fager.

innehållsrik
Kuddfodral i bomull, ytan ser spännande ut och jag blir tillräckligt sugen på att känna på dem för att fundera på att dra till det stora varuhuset i helgen.
innehållsrik
Korgar flätade av bananfiber som klarlackats. Om jag var med i Robinson skulle jag fläta korgar det första jag gjorde,  det verkar så kul!
innehållsrik
Praktiska lådor av kartong och bomull. Ser inte ut att rymma jättemycket garn dock. Men kanske virknålsstaschen?
innehållsrik
Superfin kökshandduk i bomull. Ett stort plus för stylingen med min personliga favoritlök: bananschalottenlöken.
innehållsrik
Kuddfodral i bomull. Visst är det 90-tal i färgerna och mönstren här. Den Kleinblå fondväggen: är den på väg tillbaka?
innehållsrik
Badhandduk i bomull. Även superfint kakel här. Jag går i stugbadrumsrenoveringstankar och tänkte försöka låta bli att välja något coolt marockanskt eller något (alltför) amerikanskt beach house-aktigt. Kakel ska sitta länge och det här känns passande för en svensk sommarstuga anno 1958 och vidare, i oändligheten.

/Stina.

Vill du läsa mer från Stinas trådar gör du det här

Modernyarn får veckans instalove

0
modernyarn

Modernyarn har en idé – bara en idé, det ska erkännas, men den är både väl och omfångsrikt utförd. Dipdye är världens enklaste trick, men det behöver alltså inte vara så.

Ja, faktiskt. Ska jag tipsa om sätt att snabbt och enkelt skapa egna textila inredningsdetaljer hamnar dip dye – eller doppfärgning som man skulle kunna säga på svenska om man bemödade sig om att översätta – högt upp på listan. Jag har själv en droppfärgad bonad av linnetyg ovanför sängen i stugan som jag är riktigt nöjd med. Ett experiment – jag doppade lite på måfå för att se vad det skulle bli. Och det blev bra. Slumpen är min bästa kompis när jag gör saker själv. Lauren Wallace däremot (det är hon som står bakom Modernyarn Tapestries, som är företagets fullständiga namn) vet exakt vad hon gör. Hennes bonader har ofta tydliga motiv, baserade på bilder ur naturen. Jag begriper inte hur hon får till det, men fint blir det. Och enkelheten finns här ändå. Det hon droppfärgar är helt enkelt makramégarn, oknutet, hängande på rad.

modernyarn

Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar. 

Louise Hederström på Designgalleriet

0
louise hederström

Nästa vecka är det möbelmässa och designvecka i Stockholm. Jag kommer inte att vara där, men hoppas på en chans att se Louise Hederströms utställning på Designgalleriet innan den är slut.

Vernissage blir det den 6 februari, och då befinner jag mig på soligare breddgrader, som det heter. Extra soligt för mig, som ska hälsa på min Anna. Men under tiden, på Stefans eminenta designgalleri alltså en utställning av formgivaren Louise Hederström. Extra trådspänning då den kommer att ramas in av en matta som designats i samarbete med Kasthall. Louise Hederström har tidigare mest imponerat på mig med projektet Ticka från utställningen Den nya kartan. Tillsammans med möbeltapetseraren Carina Grefmar tog hon fram en rad olika objekt och möbler inspirerade av tickor, ni vet svampar som växer på träd, tillverkade av spill från läderindustrin.

 

louise hederström

 

Kolla svamparna, som växer på träden. Som blivit pallar, hyllor med mera i Louise Hederströms samarbete med Carina Grefmar.

(Översta bilden kommer från Designgalleriets vernissageinbjudan.)

/Stina. Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar. 

Cassie Byrnes färg- och mönsterextravaganza får veckans #instalove

0
cassie byrnes

Australiensiska textildesignern Cassie Byrnes har ett instagramflöde som svämmar över av färg och pepp.

På 1980-talet var min pappa i Australien och upptäckte konstnären Ken Done som just slagit igenom. (Alltså han ”upptäckte” inte honom som i att han har procent på allt Done sålt sen dess, han bara såg hans tavlor och gillade dem). Jag fick en svart t-shirt med ett färg- och 80-talsgalet Done-mönster som jag älskade. Cassie Byrnes får mig att tänka på detta. Ibland är jag kanske orättvis i min trådkärlek då jag kan tycka att de som arbetar med mönster och tryck inte är lika intressanta som de som arbetar med materialets struktur och inneboende egenskaper. Det verkar lite för enkelt. Och kanske är det så – det kan vara förklaringen till att så många grafiska formgivare trycker sina alster på tyg och gör kökshanddukar av dem för att ha något att sälja. Men Cassie Byrnes är en riktigt konstnär. Det syns inte minst i hennes instaflöde där vi får titta in bakom kulisserna ibland.

cassie byrnes

Precis som Ken Done syns Cassies mönster i en mängd olika sammanhang. Mode, inredning, papper, förpackningar, installationer, väggmålningar, bokomslag m.m. Bland hennes kunder finns t ex Anthropologie, Google, Häagen-Dazs och Penguin Books. Se mer av Cassie Byrnes här!

JULKALENDER LUCKA 22: Vinn mattan Jodhpur från Trendcarpet!

0
trendcarpet

Bakom dagens lucka i Designbloggarnas episka julkalender döljer sig ett rejält stycke textil. Närmare bestämt en matta från Trendcarpet.

Med formatet 170×240 cm är Jodhpur från Trendcarpet en matta som fungerar fint i både vardagsrum och sovrum. Den kallt gråa färgen får liv av sin struktur och den är riktigt mjuk att gå på. Tänk på att vardagsrumsmattan ska vara ordentligt stor för att rummet ska kännas harmoniskt. En halv meter in under soffan är en bra tumregel som gäller oavsett om du har en eller två soffor, i vinkel eller mitt emot varandra. Väljer du en stor matta i sovrummet ska den ligga under sängen och sticka ut en bra bit på varje sida om sängen så att den kan ta emot dina yrvakna fötter på morgonen.

Så kom igen, gå nu in på Designbloggarnas Instagram och tävla om mattan. Kl.23.59 i kväll stänger vi luckan!

trendcarpet

Lycka till med tävlandet!

/Stina

Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar. 

Julklappstips till handarbetaren

0
julklappstips

Det finns ett givet julklappstips för den som håller på med trådar: GARN. Det kan nämligen aldrig bli för mycket garn.

Många av oss virkare, stickare, vävare och broderare har ett osunt förhållande till det här med att köpa garn. Vi jobbar på problemet, i stödgrupper på Facebook, med köpstopp och hållbarhetstänk. Men egentligen finns det bara en sak vi vill ha: MERA GARN. Vilket inte hindrar att vi blir orimligt glada för fina tillbehör. Mest för att vi i dem ser skäl till att köpa… ÄNNU MERA GARN. Här har jag samlat några finfina julklappstips för alla garnälskare.

julklappstips

Broderikit från Panduro, 149 kr. Den som gillar att virka och/eller sticka, eller bara pyssla till hemmet, blir garanterad glad för det här kitet. Ett färdigt kit är ett bra sätt att lära in en ny teknik!

Broderisax från HAY, 139 kr. Den här saxen har jag själv, det finns säkert fler varianter i handarbets- och pysselbutiker men jag älskar den här. Det blir liksom roligt att fästa och klippa trådar med den till hands.

Ändstickor från KnitPro, pris från 69 kr. Ändstickor är detsamma som rundstickor, men du har en och samma vajer som du byter ut stickorna på, väldigt praktiskt. Du behöver inte sticka runda saker, det går lika bra att sticka fram och tillbaka som med vanliga stickor, med den skillnaden att det sliter mindre på axlar och nacke att sticka så här. De här, i björk, är dessutom otroligt vackra och sköna i handen.

Leafy Brioche av Nancy Marchant, ca 250 kr. En inspirerande bok som fokuserar på en teknik och inte bara är fylld av allehanda mönster på olika saker skulle jag själv uppskatta mycket. Att få nörda in sig, lära något nytt och spinna vidare på det under julens lediga dagar. Har svårt att tänka mig något mer avkopplande!

Påtdocka från Slöjdetaljer, 86 kr. Fantastiskt prisvärd och rolig pryl! Vem som helst kan lära sig påta på ett nafs. Med den här dockan kan du bland annat påta schyssta ”skal” till hörlurarnas sladdar och fina, personliga skosnören.

Virknål från Werannas, 99 kr. Den här virknålen är handgjord i Indien, av trä från Surina-trädet. Finns i storlekarna 3-9 mm. Stående i en liten vas eller kruka blir de dessutom fina inredningsdetaljer.

Big Trend melerat garn från Marks & Kattens. Det här är ett perfekt garn för till exempel en enkel sjal eller halsduk i ett stycke med bara räta maskor. Tack vare garnets melering får resultatet automatiskt fina färgskiftningar och ser långt mer avancerat ut än det är.

Stickmarkörer från HiyaHiya, pris från 47 kr. Stickmarkörer är oumbärliga för att markera var man till exempel påbörjat en ökning eller minskning. Kan du inte sticka begriper du inte detta, men bara köp dem till en stickglad vän så blir hen glad!

Gör egna garnhållare. Nystan som rullar runt, trasslar sig och blir leksaker för barn och husdjur är ett evigt problem. Det finns garnhållare i form av skålar med speciella skåror för garnet att köpa, men det går precis lika bra att göra som på bilden. Köp ett gäng färgglada garnnystan, lägg vart och ett i en glasburk, gör ett hål i locket och dra upp en garntåt. Superfin julklapp!

/Stina.

Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar. 

Happy National Ugly Christmas Sweater Day!

0
ugly christmas sweater

Idag är det National Ugly Christmas Sweater Day. Och var passar en jultröja bäst? I granen såklart! Där kan den hänga, klia och stickas ikapp med granen.

Jag firar dagen med att titta på bilder på ursötfula tröjor som någon som har tid skulle kunna sitta och pyssla med. Framför tv:n med Bridget Jones till ära av den fulaste av jultröjor: Mr Darcys renprydda kreation. Sen hade någon kanske övergått till att titta på The Holiday, dricka glögg, äta pepparkakor, marsipan… ja och sen kanske det blev dags för Love Actually! Såå mysigt någon skulle kunna ha det. Själv ska jag alldeles strax gå på veckans tredje julhygge. Sen ska jag hem och playa På Spåret och i morgon är det tillbaka till jobbet igen. Alltså soffan. Helt utan glögg, garn och hygge. Bara jag och datorn. Mys. Faktiskt, det också.

ugly christmas sweater
Klipp ut i filt, sen är det bara att pynta loss! Kör dubbel filt, så kan du stoppa den lite också. Superfin, eller hur!
ugly christmas sweater
Den här finns att köpa på Pottery Barn, liksom tröjorna överst i inlägget.
Hemkörd och ullig, lite extra så pga oskarp bild. Kan du sticka eller virka svänger du snabbt ihop din egen tröja på fri hand.
ugly christmas sweater
De här fulingarna kan du sticka efter beskrivningen från Red Hart Yarn. Nej, de är ju jättefina såklart! 
ugly christmas sweater
Själv virkar jag helst. Det är så mycket enklare att frifräsa med virknålen än med stickorna. Så, något åt det här hållet ska jag kanske ändå ge mig på. Eller vad säger bloggkollegan, tillika sengångar- och julskinkefrihandsvirkaren Anna Boussard?

Återigen, ha en underbar helg! Och vänj er inte vid två inlägg om dagen här. Det är bara just nu när jag har så väldigt mycket på jobbet som jag använder bildgooglande efter julpyssel som en av många prokrastineringstekniker.

/Stina.

Klicka här för att läsa mer från Stinas trådar. 

Find me here now

HI Find all about my Archipelago Coctail Clamping experience that started at Downtown Camper here at my own blog platform.  See you there   /Jimmy  

Ny adress

Du hittar numera Trendstefan på följande adress: www.trendstefan.se

Flyttkort!

Snipp snapp snut, så var den sagan slut. Men inte riktigt. Vill du fortsätta följa mig i mina spaningar och funderingar, virkningar och allmänt pysslande...