Jimmy Schönning Hem

Många år som inredare för olika tv-program gav Jimmy Schönning en uppsjö av egna designidéer. När möjligheten dök upp att förverkliga dem under det egna varumärket JIMSCH kunde han inte motstå utmaningen... Jimmy är född i Varberg och har studerat både i Göteborg och New York. I över 20 år levde och arbetade han i Stockholm. Senast har han drivit ett hantverksprojekt i Thailand under fem år. Numera är han bosatt i Skåne.

SENASTE ARTIKLARNA

Radio möte och mitt sovrum

0

IMG_2443 2

 

Dagen börjar med gott kaffe som jag fick äggröra, stekta tomater och paprika till. Gott. Igår körde jag från Sthlm till Kristanstad. Nu skall jag med Björn Paulsson prata om inredning och inspiration på lokalradion. Vi träffar sköna Helene Persson SR P4 som gör vår tid tillsammans till en fantastiskt rolig timme.

Jag är här för att jag skall föreläsa ikväll i Hässleholm. Helene frågar mig hur det ser ut hemma hos mig då jag frågade ut henne gällande hennes vardagsrum. Tänkte  därav jag skulle visahur det blev i sovrummet då jag visade hur jag tapetserade där med bilden jag tog på Botaniska i Köpenhamn.

Ni som hänger med på Instagram @jimmyschonninghem har sett att, så här blev det :

IMG_2442

På min Facebook så ser ni hur Helene ser ut som jag träffade idag som är inte bara gör radio utan har en hel dansbandskarriär bakom sig. Så underbart att träffa mäniskor som är lika knäppa som jag. Nu skall jag åka till den gamla fabrikslokalen som EM Home Hässleholm ligger i och göra iordning allt inför kvällens föreläsning som börjar 19.00. Alla är välkommna från 18.00 och se min design för Jimsch och självklart all inredning på plats.

 

/Jimmy

 

 

DELA

Makoverfestival med mina inredningar från Husräddarna

0

Nästan alla mina inredningar gjorda för tv programmet Husräddarna på TV3 ihopklippta till en liten minifilm. Hoppas du gillar det.

/Jimmy

 

DELA

Mocka Marianne poppar up hos Jimsch

0

 

Marianne mitt i strandkålen på bästa humör då jag plåtade henne i sommras på vårt älskade Getterön.

 

Först så vill jag tacka för all värme och kärlek som ni läsare bjöd på. Varför jag klarade att skriva om min flytt från mitt hem är för att nu kan jag greppa den utan för mycket sorg. Jag vill gärna visa att det är viktigt att dela med sig av det jobbiga i livet. I vilket det även finns en skönhet i det sköra. Vi får akta oss för att bara visa upp perfekta ytor. Livet är inte så platt utan innehåller så mycket mellan djup sorg och förhöjd glädje. Mina föräldrar kom till Stockholm i veckan och det handlar bloggen om idag.

Många kallar min mor Marianne för MockaMarianne eller MockaMajsan. Det finns en enkel förklaring till detta smeknamn. Hon har designat och tillverkat mocka&skinnkläder under så många år att det känns som hela livet. Marianne har haft Mocka of Sweden butiker i Stockholm under många år, men bestämde vid pensionsålder att ha Ateljé på Getterön och göra Pop Up tillfällen med sin mocka som även finns på Mocka of Swedens webshop.

Just precis det är vad Marianne var i Stockholm för att göra i veckan. Mocka of Sweden som pop up butik i Jimsch showroom.  Självklart så fick vi tid att träffas och både hon och Lennart min far kom till Lundagatan 35 där Jimsch showrooom ligger på Södermalm. Vi bjöd in gamla och nya kunder, kontakter och vänner under två dagar. Från 15- in sen kväll var det oehört många sköna glada mäniskor som kom och gladde oss och shoppade loss mocka.

IMG_2162

Mocka of Sweden jacka och kort kjol som jag fotograferade på Getterön.

IMG_2163 IMG_2164  Mocka of sweden ärmlös klänning.

Processed with VSCO with b1 preset

Sköna Kerstin Knapp har Mocka of Sweden rock kombinerat med Jimsch Stockholm sjal/pläd. Jag och och härliga Hanna Isaacs som arbetar i teamet med Äntligen Hemma får äntligen kramas igen.

Processed with VSCO with b1 preset

Tror faktiskt att Hanna kommer bli mocka medveten mycket snart….

Processed with VSCO with b1 preset

IMG_2376

Sängplatsen i Jimsch showroom visar vår ekologiskt infärgade bommul med Braille brodyr örgottet med mindre ”prickar” som säger L O V E.

IMG_2377

Jimsch ting från baskollektion (och så min privata Ganesha) och nyheter som svarta Shaker krok/tavel list i sandgjuten aluminium. Förvaringspåse i återvunnen textil i hållbart grått med broderad blindskrift som säger BAG. Lampan i svart konisk betong heter Conelight.

IMG_2378

Många provsatt Embrace. Jag fick en så vacker Aubergine växt med både blommor och aubergine frukt på av Maria Marängen Thuresson från Red Pipe Studios. TACK! Så fin!

IMG_2379

Så kär i min antika köttkvarn som får stoltsera brevid Contrast servis serie med nytillskottet Bring it, tillbringare och skål i tåligt stengods.

IMG_2380

Textil häng, pläd/sjal Stockholm, heter det för att ”mönstret” är en oerhört pixlig karta med Gamla Stan, Stockholms begynnelse som mitt.

IMG_2383    Brun mocka skorta och kjol. Tillsammans med min mor har jag tagit fram en model som jag själv älskar i denna bruna ton mocka. Men den får du se en annan gång.

TACK alla som kom till Jimsch showroom på Lundagatan 35. Det här gör vi om!

IMG_2386Marianne i Mocka of Sweden klänning plåtad av mig på Getterön i somras.

DELA

Att lämna sitt hem

15

IMG_2178

Förra Påsken så satt jag här och skrev när alla våra gäster åkt hem.  Denna Påsk bor jag inte längre här.

När separation innebär att man flyttar från sitt hem så blir det dubbel separation. Inte bara upphör man att dela sitt liv med den man valt utan man skall även flytta från den plats som man skapat man kallar sitt hem. Att separera eller skilja sig är nog svårt. Att dessutom lämna sitt hem är mer än många klarar av. Ibland så finns det ingen annan väg tyvärr.

Det är sannerligen inte bara jag som har fått inse att den jag lever med inte vill fortsätta på det sätt man trott. Att det bästa är att flytta. Helst snabbt då det är önskvärt. Att ändra allt som är grundläggande i det liv jag skapat för mig själv och min Käresta. Att dela upp allt gemensamt efter bästa förmåga och göra en utvärdering. Att inte vara sentimental utan logisk och rättvis. Förra året efter Påsk så förstod jag att den jag kallade min käresta ville att vi skulle separera. Det tog tid innan poletten trillade ner. Jag var oerhört långsam med att fatta att det bästa vore om jag flyttade från det ombyggda stallet i Hoby Mosse i Skåne dit vi valt att flytta tillsammans. Det skulle kännas oerhört märkligt att bo här utan den som jag valt att flytta till denna del av Sverige till. Min familj bor runt Varberg. Mina vänner i Göteborg och Stockholm. Visst har jag vänner i Skåne men det kändes ologiskt att bo ensam på landet utanför Lund om jag inte levde i en tvåsamhet.

Jag flyttade och här är mina sentimentala minnen från hemmet i Hoby Mosse jag lämnat :

IMG_2184 Att komma hem med en tavla som man är säker på är bästa presenten någonsin.

IMG_2197

Att bygga altanen som perfekt kompar dammen jag alltid drömt om och gräver i veckor för att få till.

IMG_2201 Att äntligen ha en hel världskarta på väggen som tapet.

IMG_2220

Kaos i köket för att jag dragit fram precis allt och det faktiskt är helt ok.

IMG_2222

Terry vill inte alls gå in utan vill leka mer i snön.

IMG_2224

När man vet att Mrs P vill gå ut men sitter kvar för att det är så skönt.

IMG_2225

Att för första gången gjuta ett handfat omslutet kring en mässings skål som var en gåva från mina föräldrar.

IMG_2255

Långpromenaden i den underbara natur som omsluter huset när Lasi bara stannar och myser.

IMG_2256

De sommarkvällar när kaprifolen doftar som mest.

IMG_2257

Att duka långbord för midsommarfirande med egna syrener.

IMG_2258

Sommaren i trädgården.

IMG_2260

Det unika med att skapa varje rum från scratch.

IMG_2263 Platsen som blev precis så jag drömt om. Hängstolen på rätt ställe. Förverkligandet av en hängande säng byggd av gammalt timmer.

IMG_2266

Mogna krusbär i solen på altanen.

IMG_2267

Sommarkvällen då regnmolnen kom just när tvätten kommit upp.

IMG_2270Köket som fotostudio och allrum i ordets verkliga betydelse.

IMG_2273

Flädersaft från egna träd.

IMG_2274

Den ljuva doften av hundratals honungsrosor.

IMG_2275

Sädesfälten som omgav husets tomt.

IMG_2276

Jasminens  doft delad till hela huset.

IMG_2278

Uppätna vaktel ägg på favvo asietten i köket.

DELA

Ge bort svenska blommor i Påsk

0

IMG_2216 IMG_2217 När du skall handla blommor i Påsk så tänk på att hållbart är att handla svenskt. Vi har i Sverige helt suveräna tulpaner och påskliljor som kommer att komma med som present på hundra tusentals påsk middagar idag. Det är enkelt att handla svenskt. Läs bara var blommorna kommer ifrån. Det var faktiskt allt jag vile säga med alla dessa gula svenska skönheter denna påskafton.

Glad Påsk och njut aftonen!

PS Du kan ju alltid köpa en bukett till dig själv DS

/Jimmy

IMG_2203

Jag satte svenska tulpaner i tillbringaren Bring it och gav till min mor&far i Påskpresent. Bring it har jag ritat till mitt varumärke Jimsch. Skålen som håller tazetter nedan passar att stapla ovanpå tillbringaren och funkar även som lock.

IMG_2206

IMG_2207  IMG_2216

DELA

Skratta så du gråter åt GRÅT

0

 

Då jag älskar att skratta så går jag på teater. Det finns inget som ger mig mer inspiration. Nerför trappen till Kägelbanan som är en av Södra Teaterns scener bär det av denna gång. Möter min vän Linda Söderholm som jag tillsammans stått på GöteborgsOperans scen med då vi gjorde A Chorus Line för en mängd år sedan. Roller i ACL gjorde även Katrin&Stefan,som gör föreställningen Gråt vi skall se&höra ikväll. Linda bjuder på en öl i baren. Vi hälsar tillsammans på gemensamma teatervänner som är lika nyfikna som vi på vad kvällen har att ge.

Ljuset går upp och Katrin&Stefan öppnar Gråt milt (ok , jag ska sluta nu)  Från början till slut så skrattar jag och gråter om vart annat på ett aldrig skådat sätt. Så underbart det är att gråtskratta! När gjorde du det senast ? Det var längesen för mig.  I samma anda som Hasse&Tage har Katrin tagit vid med sin text och de melodier som hon och Stefan framför med suveräna musiker som dessutom är del av scener och även sjunger och körar. Gråt är fyndigt och skrattvänligt. En unik skrattblandad gråt jag inte vill att ni missar. Nästa vecka så är det möjligt att se föreställningen på Klara Soppteater. Missa inte GRÅT!

Visste du att : Forskning visar att kvinnor gråter i genomsnitt mellan 30 och 64 gånger per år, och män gråter mellan 6 och 17 gånger per år. Män tenderar att gråta mellan två och fyra minuter, och kvinnor gråter genomsnittligen i sex minuter När vi gråter släpper kroppen automatiskt ut hormoner som fungerar som ett naturligt lugnande medel.

GRÅT är en komisk, tårfylld och musikalisk föreställning om hur vi förhåller oss till ett av våra mest grundläggande uttryck – gråten. Låt den här kvällen flöda i tårar.Gråt som fastnar i halsen, tårar på kragen eller sprutande tårar av skratt. Via sorgliga sånger som ”Om tårar vore guld”, ” I en sal på lasarettet”, ”Du måste gråta som en karl” dyker vi ner i havet av tårar, och följer strömmen för att få svar på frågor som: Varför reagerar vi så starkt när vi ser en vuxen människa som gråter? Hur skiljer sig manlig och kvinnlig gråt? Gråt ur ett historiskt perpektiv.Kan gråten vara ett vapen? När borde vi ha gråtit, men inte kunnat? Vad händer med ogråten gråt? Vad förvandlas den till? Och varför börjar vi kvinnor gråta när vi egentligen är förbannade?

På scenen: Katrin Sundberg & Stefan Clarin samt en trio bestående av: Lennart Simonsson- Piano, Christoffer Schoug -Gitarr, Tomas Bergquist – Bas Manus: Katrin Sundberg Regi: Klas Wiljergård.

Katrin har en lång erfarenhet av att skriva teaterpjäser, krönikor och sketcher till Tv & radio. Hon har arbetet som skådespelare och regissör i över trettio år. Mest känd är hon för rollen som ”Häxan Surtant” som blivit en modern klassiker. Just nu är hon spelar hon i ”Bullets over Broadway”.

Stefan har medverkat i en mängd musikaler som: ”Cabaret”, West side story”, ”The producers” ”Fame”, Spamlot” ”Jersey boys” m.fl. Han har även en lång erfarenhet som skådespelare i produktioner som ”Hamlet”, ”Fanny och Alexander” ”Tre systrar” m.fl. Stefan medverkar för närvarande i ”Passion” på Norrlandsoperan.

grat_SV_text

DELA

Irving Penn, Per Magnus och jag.

1

På väg mot Dramaten på Birger Jarlsgatan i Stockholm tittar jag upp och får se bilder jag med en gång känner igen i  Åmells skylfönster.

16

Foto Irving Penn

Irving Penns bilder har jag sett så många gånger och lärt mig älska. Inte alla men de flesta som ställts ut genom åren har jag sett och uppskattar enormt. När jag ser bilder av Penn så tänker jag omedelbart på min vän Per Magnus.

Genom livet så är det vissa mäniskor man arbetar med som inspirerar och bjuder mer lärdom än andra. Utav min vän och fotograf Per Magus Persson som jag 1996 gjorde min första studio fotografering som inrednings stylist med har jag lärt mig så mycket som hjälpt mig att utvecklas inom mitt yrke. Hans utmärkta sätt att ljussätta är det inte någon jag jobbat med som slår. PM kallar jag honom numer mest. Nu till poängen : då jag lärt känna PM så vet jag att en av de relationer som lärde honom mest var den med Irving Penn. Jag bad PM skriva om hur det var när han jobbade hos honom. Här kommer hans egen berättelse :

I början på 80-talet fick jag möjlighet att göra mitt livs äventyr som fotograf.
Under flera år hade jag följt Irving Penns arbete, speciellt de egna projekten var det som fascinerade mej.
Jag läste om när han samlade fimpar, cigarettpaket och annat skräp påNew Yorks och Paris gator. För att sedan avbilda dem genom de skarpaste linserna och med storformatskamera. Även en överkörd råtta fotograferades och kopierades noggrant ut i i platinum palladium i hans labb i Huntington, i en mycket liten upplaga. Varav Richard Avedon fick en print.

De hade en speciell relation, ungefärligen jämnngamla och båda med basen i New York. Penn fick av Avedon ett gigantiskt porträtt foreställande Richard Avedons far som fotograferades påsjukhuset den sista tiden i livet.
Därför blev jag naturligtvis väldigt lycklig när jag direkt efter min intervju, vid hans köksbord i sommarstugan en bit från Uddevalla, fick det positiva beskedet att bli hans assistent så snart mina dokument till USA var klara.
Att Penn spontant fick en låda till brädden fylld med tomater direkt när jag träffade honom före intervjun, kan kanske ha hjälpt till gällande hans beslut.
Men det står nu skrivit i himlen.
Anledningen till denna lite ovanliga present, var att jag under denna sommaren, förutom att jag arbetade som porträttfotgraf, hade fått tillgång till ett rejält antal kvadratmeter under växthusglas av mina föräldrar som drev en handelsträdgård.
Där odlade jag mina egna tomater, till förrsäljning och för eget bruk.
Jag var uppfostrad med att vid besök så tar man självklart med sej en gåva, och i mitt fall med tomater i överflöd blev det då en låda med svenska finfina tomater. Som då en något förvånad men tacksam Penn mottog direkt vid min ankomst till intervjun.

Den dagen träffade jag första gången också Penns vackra svenska fru, Lisa Fonssagrives-Penn. Som hjälpte mej ur ett sprakligt missförstånd under interjun när Penn undrade vad jag uppskattade mest av hans arbete.
När jag då svarade ” the fimps” till en mycket oförstående Penn, så befriade Lisa mej ur knipan.
Hon stack då lite försiktigt in huvudet genom dörren till rummet där vi satt, och sa mycket försynt.
”I think he means the cigarettes”, varav Penn då fick sej ett ordentligt skratt.
Mitt engelska ordförråd var kanske inte det bästa på den tiden.
Att arbeta som assistent hos Irving Penn Studios var för mej en häpnadsväckande upplevelse.Vi använde ibland storformatskameror upp till 30×50 cm, vars bladfilm vi själva manuellt framkallade i studion.
Still life fotograferingar med 8×10 tums kameror. Tre stycken set av de fantastiskt vackra träkamerorna av märket Deardorff uppradade i studion och med minutiösa belysningsarrangemang, i väntan på filmframkallnings leveransen för nya uppställningar. Alla stativ och sladdar noggrant fasttejpade i golvet. För att inget skulle kunna ändras i uppställningen, eller att nån snubblade.
Filmbladen filtrerades för små skiftningar av färgstick. Exponeringarna liksom framkallningen av filmen korrigerades med 1/4 dels steg.

Set om ett flertal Hasselblad och Rolleiflex-Kameror för mode och porträttfotograferingarna. Där vi snabbt bytte film eller kamera på stativet år Penn när han fotograferade. Jag räknade antalet blixtar, och efter den tolfte blixten, filmen räckte till tolv exponeringar, så byttes kamera eller filmkassetten snabbt och diskret. Annars fortsatte Penn att trycka på avtryckarknappen, och blev överraskad, samt lite irriterad när det inte gick, om filmen då var färdig-exponerad.
Han tappade tillfälligt koncentrationen och rytmen i fotograferingen.
Så det lärde jag mej snabbt att hålla blixtarnas antal i huvudet.
Donald Sutherland och många andra välkända celebriteter ramlade in studion för ett porträtt för bl.a Vogue, eller ibland bara av privat anledning.
Noggrant förberedda mode och still life fotograferingar.
Helt enkelt professionellt på alla plan. Det var mycket att ta in. Och väldigt stimulerande.
Och staden, New York, den underbara. Som beroende på sitt humör kunde ta ut svängarna. Den ena dagen var aldrig den andra lik.
Jag älskade det, och Penn som chef var bestämd, men snäll och ödmjuk.

Trots sin ställning, såmissbrukade han aldrig den mot oss i studion.
Han krävde förstås att vi skulle göra ett bra jobb, och det var en skön och trevlig atmosfär i studion.
Och tyst. Väldigt tyst. Penn älskade tystnad när han arbetade. Ingen musik, inget onödigt babblande. Kändes lite märkligt den första tiden.
Några utav oss som arbetade i studion hade svårt med det.
Hos flera andra trendiga modefotografer i byggnaden på femte avenyn hörde vi musiken dunka bakom studio dörrarna, men hos oss var det tyst.
Det gick att höra en knappnår falla. Det viskades och smögs omkring. Som på ett bibliotek.
Men att ibland få sjunka in i sin syssla under tystnad och koncentration är något jag ibland fortfarande känner att jag uppskattar väldigt mycket.
Efter lunch, under speciellt modefotograferingarna, då det oftast var stökigt, tyckte Penn om sin lilla ”powernap”. Och den tog han helt ogenerat mitt i studion. Liggandes på golvet en kvart, kanske tjugo minuter, när vi andra I studion smög omkring honom så gott vi kunde.
Fortfarande när jag idag ser många av Penns Platina Palladium bilder, så kommer jag ihåg de små detaljerna av dem. När vi testkopierade långa tider i stark belysning, framkallade och sköljde bilderna i timmar och när de sedan dammprickades med pensel innan de slutligen bli signerade av Penn. När min gode vän Jimmy, som jag haft nöjet att arbeta med i flera år, häromdagen skickade bilden som nu är utstalld pågalleri,  med en undran om jag kunde försöka skriva ihop några rader från min tid hos mästerfotografen.
Då kom dofterna från labbet fram, Vogues moderedaktörs nervösa gälla röst, Penns lugna brummande, studioblixtarnas smällande, retsuchörernas viskande och utanför studion, polisbilarnas och brandkårens tjutande.
Jag var för ett tag tillbaka igen. Till Irving Penns Studios, på femte avenyn i New York.

(Jimmy) Då alla inte vet, bad jag PM förklara viss av uttrycken ovan och även ta fram de bilder från Penn han gillar mest :

Platina Palladium kopior. Är en metod där man penslar på platina och palladium på ett syrafritt akvarellpapper. Därefter kontaktkopieras bilden under mycket starkt UV-ljus under flera minuter. Bilden framkallas sen i i starka kemikalier, där bilden bränns in i pappersbasen.

Screen Shot 2017-03-30 at 15.42.52

Fimps eller som Lisa och Irving säger cigarettes.

Hasselblad_500_EL

Hasselblad, ett svenskt kameramärke Världskänt för sin kvalité och design. En mellanformats analog filmkamera med filmstorlek på 6×6 cm. Kameran har möjlighet till utbytbara zeiss objektiv samt utbytbara filmmagasin. Kameran användes oftast i studion.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Rolleiflex, ett tyskt kameramärke med fasta zeiss-objektiv från början tillverkat av Franke & Heidecke. En analog mellanformats 6×6 cm kamera. Kameran användes både i studio och på fältet. Med ej utbytbara filmmagasin.

LV_000389-1

Deardorff. En beauty, klassisk storformats träkamera. Hopfällbar och i storlek 4×5 tum och uppåt. Fotograferingen sker med att man stoppar in bladfilm i kassetter och exponerar ett blad åt gången.

Screen Shot 2017-03-30 at 14.21.47

Cusco Children. Helt enkelt ett klassikt starkt Penn porträtt. I all sin enkelhet talar den sitt tydliga språk.

Screen Shot 2017-03-30 at 14.23.44Bild från boken Flowers. Penn och jag satt själva i hans bil då han fick sin första bok från tryckeriet. Hur glad han blev när han tittade igenom den. Starkt minne. Vacker bok som fortfarande står sej. Var också med när han fotograferade många bilder till boken. I mitt tycke, vacker , klassisk, tidlös.

Screen Shot 2017-03-30 at 14.22.30

Earthly bodies. Nudes. Tidlös och vackra bilder på nakna kvinnor. Penn hade vernisage med utställningen Nudes när jag arbetade hos honom I New York. Han fotograferade och printade bilderna redan 1949-50. Men tyckte inte det var dags att visa dom mer än 30 år senare till allmän beskådan. Bara det är ju spännande.

 

cf43197db676a36db4617525add6519e

Lisa Fonsagrives Penn som var svenska och världens första supermodel satt även för Irving. Älskar hennes kycklinghatt här!

Screen Shot 2017-03-30 at 14.20.55Händerna som räcker tomater har Per Magnus fotograferat.

Per Magnus Persson min vän&arbetskompis sedan 1996 skrev texten om hans möte med Irving Penn som du kan köpa fantastiska foton av på Åmells om du har 150 000 – 500 000 kr över. Annars kan du bara se&lära. Jag såg hela utställningen om Irving Penns modefoto istället och kom för sent till mitt möte.

/Jimmy

DELA

Behöver man tänka på luftfuktighet gällande trägolv?

0

Här intervjuar jag Vegaard Slåtta i serien vi gjorde för Golvdeal för att det skall vara enklare att köpa, lägga in och sköta sina laminat och trägolv.

DELA

Stilleben, ljus och skugga. Morandi/Edmund De Waal på Artipelag.

1

 

Bjuden ut till Artipelag på Värmdö av Bindefeld PR där jag sist var på Lars Wallins Fashion Stories kommer jag med bil. Den stress jag kände rinner av med en gång. Denna plats vid vattnet har en lugnande verkan. Lugnt och stilla arbetade med all säkerhet Giorgio Morandi med sitt måleri som från 1890 till 1964 levde ett stillsamt liv i Bologna, Italien.

Vi är här på grund av honom. Morandis verk har haft ett starkt inflytande på kommande generation av konstnärer. Han är kanske mest berömd för sitt stilleben måleri, som kännetecknas av subtila nyanser och enkla motiv. Porträttet av Giorgio Morandi ovan tror jag försöker tala om för oss hur han arbetade för att komma fram till sina målningar. Långsamt och undersökande.  Minns nu att när ni tittar på dessa digitaliserade varianter av Morandis oljemålningar så kommer ljuskiftningar och kontraster aldrig till sin rätt i en digikopia. Du måste se det i verkligeten.

Det är just vad du kan göra på Artipelag fram till 1 Oktober i år. När jag och arkitekten jag jobbar nära med skulle flytta in i ny studio tillsammans så sa vi att vi skullle ha Morandi som förebild. Precis som bilden visar så använde han sig av enkla alldagliga saker.  Genom att flytta runt dem i olika konstellationer och låta ljuset falla på dem skapade han stilleben som vid morgon, middag och kväll fick helt olika uttryck på grund av ljuset och årstiden. Han sökte skönhet i det enkla.

Så ville vi ha vår studio. Att allt som där finns skulle arrangeras vackert. När jag jobbar som stylist är det just det jag gör för fotografi. Hittar skönheten och tingens relation till ljus och skugga. Googla gärna Giorgio Morandi och ta reda på mer om honom och hans etsningar vilket var vad han började med.

fd341bcfae24bc97c82164bc6bc00263

Giorgio Morandi

still-life-with-vases-on-a-table-1931.jpg!PinterestLarge

Giorgio Morandi

natura-morta-1935.jpg!PinterestLarge

Giorgio Morandi

IMG_2072

Edmund De Waal

IMG_2071

Talar gör Edmund De Waal,  brittisk konstnär och författare. Han är kortfattad och humoristiskt i sitt tilltal. Kortfattad är inte curator Bo Nilsson som även talar och berättar att han valt att ställa ut Giorgio Morandi tillsammans med Edmund De Waal då likheterna dem emellan är större än skillnaderna. Fastän de härstammar från olika kulturkretsar och dessutom arbetade de inte i samma medium. Med mikrofonen i hand så välkomnar Edmund De Waal oss och berättar om sin admiration för Giorgio Morandi.  De Waal är mest berömd för sin bok Haren med bärnstensögon här i Sverige,  som vunnit många litteratur priser, men här är han nu som keramiker med storskaliga installationer med porslins kärl som hans verk. När ni nu tittar på mina bilder av Edmund De Waal konst så tänk på att min avbildning aldrig ger en sann upplevlse av verken. De speglingar i glaset som blir när kamerans lins reflekteras är inte lik den vy du skulle få om du står framför verket själv.

Som du ser så visar De Waal mycket av sina keramiska objekt i trälådor med glasruta. Se även hans skrift på väggarna som jag gick igång på. Vackert att ta efter hemma. Kanske får se till att det inte blir en vana att alla tar upp en penna och skriver på väggarna. Eller ? Display av enkla objekt i en trälåda med glas är ju något som man kan göra själv hemma. Roligt dessutom.

IMG_2069

Upprepning av enkla keramiska objekt och marmor skivor i kvadratiska ”akvarirum”

IMG_2065

Edmund De Waals skrift på väggarna.

IMG_2067

Edmund talade om att dessa hänga lådor liknade han vid moln. Helst skulle de ses liggande på rygg så som jag här plåtade dem fast i kvällsljus du solen når in längre i denna del av utställningen. Ja, flera tittade konstigt på mig när jag lade mig på marken för att ta denna bild. Tänk så lätt man kan roa.

IMG_2079

Edmund De Waal beundras utav svartklädd fotograf.

IMG_2064

Detta verk heter : The Reader – i Edmund De Waals egna ord  ”This is a piece made in memory of my great grandfather Viktor Ephrussi. He was a reader who saw his library looted in front of him in Vienna. There are absences present here”

 

Inte bara blir vi bjuden på konst som inspirerar utan även på lunch. God sådan serverad på långbord med utiskt över skogens tallar belysta av vårsolen. Som avslutning får vi smaka en bakelse utställningen till ära. Den är äggskalsfärgad och enkel på utsidan, men när man sätter gaffeln i den så bjuder den på allsköns innehåll. Precis som denna utställning. Missa inte Morandi/Edmund De Waal på Artipelag.

Jimmy

 

IMG_2063

 

 

 

DELA

Stockholm i mitt hjärta

3

 

Från Hantverkargatan 8 där jag låst cyckeln på gatan till Karlavägen 46 och Systrarna Axelsson, dit jag skulle på möte behövde jag 10-15 min. När jag rullar ner för backen bredvid Oscarsteatern så slår trafiksignalen om till grönt och jag tittar snabbt på telefonens klocka som visar 14.50.

Väl över på andra sidan av Sveavägen rullar jag med god fart när jag blir varse en spretig samling mäniskor som springer från Drottninggatan rakt emot mig. Mitt på vägen, på trottaren i full fart mot mig. Jag stannar upp. Ser alla förskräckta blickar. Skriker rakt ut : Vad händer ? Svaret kommer från en man som springer förbi mig : Det är någon galning som kör över alla. Se där! Han pekar mot en kropp som ligger livlös på marken. Vakter&polis skriker långt ifrån : spring härifrån. Bort! Jag hoppar på cyckeln och kommer iväg så fort jag kan i den ström av mäniskor som tar sig bort från platsen.

Jag cyklar uppför Upplandsgatan till Tegnerlunden och stannar längst upp på Drottninggatan där det samlats folk högst upp där man ser hela Drottninggatan fram. Möter en god vän som säger att det synts rök som från en brand. Polis sirener ljuder överallt och helikoptrar surrar över oss. Jag bestämmer mig för att ta mig till Systrarna Axelsson på Karlavägen.

Väl framme känns allt surrealistiskt. Vi som är i butiken lyssnar alla på nyheterna i tystnad. Sen talar vi om vad som hänt. Hur vi upplevt det. Hur hemskt det är. Oförståligt. Stackars mäniskor som omkommit i detta fruktansvärda tumult som skapats av en galning i en lastbil mitt i Stockholm centrum på en fredag eftermiddag en vårig dag då stadens gator är som mest fyllda med flanörer.

Helena som jag kommit för att möta tillsammans med en kund skulle åka komunalt hem och bor utanför stan. Vi får via radion veta att tunnelbanor, bussar och komunikationer är stängda. Vi stannar inomhus som vi uppmanas via radion. När vi vid 18.30 bestämmer oss för att ta oss hemmåt så möts vi av ett tyst Stockholm med mäniskor vandrande överallt i olika riktnigar. Inga bussar. Inga taxi. Nästan inga bilar. Restaurangar&butiker är stängda. Alla går lugnt. Många i tystnad.

 

Denna eftermiddag i Stockholm som jag skulle ägnat åt att skriva om utställningen jag sett på Artipelag & föreställningen Gråt jag såg på Kägelbanan så skedde något jag aldrig någonsin trodde jag skulle uppleva.

Viktigast av allt är att fortsätta med allting som man skulle göra normalt. All respekt given utsatta offer och närstående. Jag känner med alla utsatta. Jag beklagar den enorma sorg som kommer med verklig förlust.  Viktigast är nu att visa att vi står enade och fortsätter med allt och inte låter oss skrämmas. Vi reser oss och blir starkare.

Därför vill jag berätta om utställningen Morandi/Edmund De Waal i nästa inlägg som jag fick njuta tidigare i veckan som öppnade igår den 7 April i Artipelags vackra byggnad vid havet på Värmdö.

Stockholm i mitt hjärta.

Jimmy

 

DELA

SENASTE PÅ BLOGGARNA

Det där med TV apparater är en tråkig historia tycker jag. Ja i alla fall om man ser till utseendet och vad den i...

  Dagen börjar med gott kaffe som jag fick äggröra, stekta tomater och paprika till. Gott. Igår körde jag från Sthlm till Kristanstad. Nu skall...

Just nu går jag och drömmer om mitt växthus. Det enda som vittnar om att jag och mina tusen tomatplantor snart är där är...
Annons