Rädda havet från microplast med en tvättboll

0
Vid det här laget har väl de flesta hört talas om microplasterna som via våra avlopp hamnar i haven och djurlivet där, vilket betyder i förlängningen i oss själva. En enda fleecetröja kan, enligt Rozalia Project som forskat kring detta, ge ifrån sig upp mot 250 000 partiklar per tvätt. Superläskigt tycker jag. Men nu finns det snart ett hjälpmedel mot det på marknaden, en färgglad tvättboll som samlar upp fibrerna som lossnar från kläder i tvättmaskinen. Efter en framgångsrik Kickstarter-kampanj så påbörjas nu produktionen och the Cora Ball finns förhoppningsvis snart att köpa.  

Kollektionen Sea Me gjord av tång

0
Holländska designern Nienke Hoogvliet har som resultat av sin forskning kring hur man kan använda tång för att göra textilindustrin mer hållbar tagit fram en kollektion bestående av en stol och ett bord. Textilen är tillverkad av tång i en zero waste-process och färgas även med hjälp av olika sorters tång. Kollektionen togs fram för att visa potentialen i materialet och även om designen i sig inte faller mig i smaken så tycker jag att det är ett spännande material. Här kan du läsa mer om Sea Me. annikasarliga-designbloggarna-kollektion-sea_me-1 annikasarliga-designbloggarna-kollektion-sea_me-2

Nya byggmiljöguiden ute

0
Idag lanserar Folksam en ny version av sin Byggmiljöguiden, en bra sammanställning över olika materials miljöpåverkan. Den borde vara varje gör-det-självares bibel tycker jag. Både för vår planet och för vår egen hälsas skull, det finns en mängd läskiga produkter på marknaden. – Som stort försäkringsbolag är Folksam också stora beställare av byggreparationer. Vi beställer byggreparationer för 800 miljoner kronor varje år. Eftersom vi vill göra dessa reparationer så miljömässigt bra som möjligt, måste vi också veta vad materialen innehåller och hur väl de stämmer överens med kraven på ett hållbart samhälle. Det är bakgrunden till varför vi beslutade oss att göra Folksams Byggmiljöguide. Detta var 1995. Sedan dess har vi producerat tio versioner av Byggmiljöguiden med allt hårdare krav på miljö och hållbarhet, förklarar Karin Stenmar hållbarhetschef på Folksam. – Det är ett enkelt och pedagogiskt verktyg, som med olikfärgade markeringar berättar om var på miljöskalan olika produkter befinner sig. Vi värderar t.ex. hälso- eller miljömässig påverkan kopplad till PRIO-egenskaper enligt Kemikalieinspektionen, hälso- och miljöfarlighet vid byggskedet, emissioner som riskerar att påverka innemiljö negativt samt risker för att arbetare, närliggande samhällen och miljö utsätts för särskilt farliga ämnen vid tillverkningen av polymerer, fortsätter Karin. Så ska du bygga eller renovera i sommar, lägg lite tid på research först som omtanke om både dig själv och våran miljö. wood-877368_1920

Så får du en hållbar midsommar

0
Nu är den snart här, vår älskade midsommarhelg och visst kan vi fira den på ett mer hållbart sätt. Den största miljöpåverkan från helgen kommer nog från maten, som vi har en tendens att vilja ta till i överkant. Annars ger helgen bra exempel på hållbara aktiviteter (utomhus med det som finns i naturen) och att fokusera på säsongsvaror. Här kommer 7 punkter att tänka på för att få en klimatsmart midsommar:
  • Grilla miljövänligt genom att köpa miljömärkt kol/briketter och skippa tändvätskan.
  • Köp rätt mängd mat, vilket inte alltid är så lätt, så se till att ha en plan för resterna.
  • Handla bara fiskprodukter från hållbart fiske.
  • Använd miljömärkta ljus (Svanen)
  • Ät ekogubbar eller fråga efter ekologiska jordgubbar för att framföra din åsikt om dom saknas i butik. Här kan du hitta en lista på odlare anslutna till KRAV.
  • Ladda med solkraft. Investera i en solcellsladdare inför sommarens alla utomhusaktiviteter.
  • Res medvetet, välj kollektiv trafik eller se till att ha så full bil som möjligt (tips: Skjutsgruppen).
strawberries-1467902_1920 Så vad ska då jag göra i midsommar? Jo vi ska åka till Vintjärn norr om Falun, en gammal festplats i skogen och campa, lyssna på bra musik, slåss med knott och umgås med vänner. Håll koll på min insta om du vill hänga med.

Hur använder vi bäst vår konsumentmakt?

0
Den här reflektionen skrev jag till kursen Matens dimensioner som jag gått via Medveten Konsumtion. Tänkte även dela mina tankar med er kring hur vi kan påverka vår omgivning till bättre beslut och vilka problem som finns med det. Jag tror på att ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket. Om många individer önskar köpa en viss produkt så kommer marknaden att tillgodose det behovet (enligt principen om marknadsekonomi). Visst kan du som enskild individ få igenom att en butik tar hem en viss vara, men om ingen annan köper den varan så kommer den snart att vara borta från sortimentet. Att konsumenternas efterfrågan kan förändra utbud i butiker och påverka utvecklingen kan enkelt visas genom att titta på bananerna. För några år sedan fanns knappt ekobananer och dom var dyra. Idag för de konventionellt odlade en tynande tillvaro och är ibland till och med dyrare än de ekologiska. Grunden till förändringen skedde genom upplysningar till konsumenter om vikten av att välja ekologiskt, kanske främst från Naturskyddsföreningens ”5 viktiga varor att byta till eko” och genom uppmärksamhet i media. Men det är inte alltid så lätt att välja rätt, även om man har goda intentioner så är det många gånger en komplex fråga vilket val som är bäst. Påståendet ”kunskap är makt”, myntat av brittiske filosofen Francis Bacon för över 400 år sedan, är väsentligt i den här frågan. Utan att veta vad som är ett bättre val ur miljö- och hälsosynpunkt så kommer konsumenten inte att kunna påverka butiker, producenter och tillverkare i den riktning som önskas. Alltså krävs det att energi läggs på kunskapsinhämtning för att göra ett medvetet val som i förlängningen påverkar. Att sedan sprida den här kunskapen och att samla andra kring ståndpunkten leder till en hävstångseffekt som kan påskynda processen. Förändring mot en mer hållbar värld är något som kräver motivation och drivkraft, att vilja ta ansvar för sin och andras omgivning. Genom att påverka andra kan man göra en större insats. Ett sätt att göra detta är genom så kallad ”nudging”. Väldigt förenklat kan man säga att det handlar om att göra det enklare att välja rätt, utan att ta bort andra alternativ. Att motivera individen/gruppen att ta ett visst beslut genom positiv förstärkning. Nudge theory (or nudge) is a concept in behavioural science, political theory and economics which proposes positive reinforcement and indirect suggestions to try to achieve non-forced compliance to influence the motives, incentives and decision making of groups and individuals. / Wikipedia I fallet med bananerna så tror jag att det var budskapet om att konventionella bananer är giftiga för både den som äter och den som arbetar med produktionen, i kombination med ett sjunkande pris som ledde till förändringen. Det var kanske inte konsumentmakt som startade förändringen i det här fallet, utan nudging från annat håll, men det var konsumentmakt som cementerade den. Jag tror att konsumentmakt tillsammans med andra styrmedel blir en framgångsfaktor, som kan förändra snabbare än om bara politiska och andra styrmedel används. Det jag själv gör för att använda min konsumentmakt är att handla lokalt, direkt utav producenten, där jag vet hur matvaran har tagits fram och i annat fall köpa eko-märkta varor. Jag försöker även att berätta för andra hur jag tänker kring mina val och framhåller fördelar med dessa, utan att försöka förminska andras inköpsvanor. Jag odlar även mycket själv och det är något jag försöker dela med mig av glädjen kring och sprida kunskap om hur man kan odla även om man inte som i mitt fall har tillgång till en trädgård. Kunskap är makt och med makt kommer ansvar.