Braun & Lodén i San Diego

0
I bilen på väg till LA. Bild: ab
Så kom hon äntligen, min Stina. Som vi längtat och planerat. För er som inte vet är Stina Lodén min fru, och jag är hennes. Man skulle också kunna säga att vi är Gertrud Stein och Alice B Tocklas, eller varför inte Alicia Florrick och Kalinda Sharma. Fast favoriterna är ändå Harvey Specter och Mike Ross. Inte för att vi vill vara män, bara för att de har en så fin relation. Vi driver företaget Braun & Lodén, där hennes jobb är att bland annat vara redaktör för HD/Sydsvenskans Hemma och mitt är att…hm, ja vad är det nu jag gör… Att Stina skulle komma hit var och hälsa på och jobba bestämdes i samma stund som vi bestämde att vi skulle flytta hit och det var ett efterlängtat återseende för hela familjen.
braunloden_annabraun_designblogganrna30
Äntligen! Foto: Stina Lodén på Instagram @stinastradar och @stinalo
Efter lite strul på flygplatsen (Stina tog fel resväska, men det kan faktiskt hända den bäste när man är vimsig, trött och uppspelt på samma gång.) kom vi hem till Del Mar och därmed började en månad fylld av skratt, jobb, stress och livsnjutning.
braunloden_annabraun_designblogganrna
Bild: ab
Ingen rast ingen ro. Redan första dagen dök vi ner i jobb och deadlines. Köksbordet fick bli en av våra arbetsstationer. Men…
braunloden_annabraun_designblogganrna5
Bild: ab
Starbucks gick också bra… Det blev även ett avbrott i min vardag och det kändes underbart att ha något annat än privat skolskjutstjänst att ägna sig åt. Till exempel att besöka diverse hotell. Här en bild från det klassiska Hotel Del Coronado.
Bild: ab
Bild: ab
Vi tog även tåget ner till San Diego Downtown och bodde en natt på The Pendry, vilket var ett sant nöje.
Bild: ab
Bild: ab
Bild: ab
Bild: ab
Men också jobb.
Bild: ab
Bild: ab
Bild: ab
Bild: ab
braunloden_annabraun_designblogganrna31.jpg
Bild: Stina Lodén
Stinas blogg www.stinastradar.se , här på Designbloggarna, är en blogg för alla som tycker om, eller är nyfikna på, handarbete och textilier. Hon är också en virkmästare av stora mått och när hon var här passade jag på att be henne virka några coasters. De blev sååå fina och vill du veta hur hon gjorde och se fler bilder kan du kolla här.
Bild: Stina Lodén
Bild: Stina Lodén
Efter tre veckor i Del Mar/San Diego begav vi oss av till LA i en hyrbil med en fantastisk ljudanläggning bestående av undertecknad och Stina sjungandes en blandning av 80-tals hits och soundtracket från Sound of Music. Där stannade vi i två dagar innan Stina åkte hem igen. Naturligtvis hann vi även med en hel del shopping, lite fest och skönt poolhäng också. Men det blir inga bilder på det idag. Istället avslutar vi med ett Charlie-Stina collage som togs när vi alla var och åt lunch på Souplantation. KRAM
Bild: ab
Bild: ab
   

Lamino love

0
Bild: Swedese
Detta är ett sponsrat inlägg i samarbete med Svenssons i Lammhult. I dag pratade jag med min kusin H på FaceTime. När man är långt ifrån varandra geografiskt är det extra roligt att kunna se varandra när man snackar. Speciellt när man själv sitter med en latte och solglasögon i morgonsolen och hon befinner sig i ett kallt och ruggigt Kristianstad (Hihihi). Okej det var taskigt, men man måste få retas lite ibland – speciellt inom familjen. Våra familjer har alltid varit nära varandra och H är på många sätt min ”storasyster”. I början av 80-talet flyttade hon och hennes familj från Stockholm till Växjö. H, som då var i 10-års åldern, skulle få ett nytt eget rum och högst upp på hennes önskelista stod en fåtölj och heltäckningsmatta. Min snälla moster och morbror sa ja och H blev naturligtvis överlycklig. Hon såg framför sig hur härligt det skulle bli med en tjock grön heltäckningsmatta och en mjuk och bullig fåtölj med jeansklädsel.
Jag är inte helt säker, men jag tror att det var en sån här fåtölj som H ville ha i sitt nya rum. Ganska cool faktiskt,
Jag är inte helt säker, men jag tror att det var en sån här fåtölj från IKEA som H ville ha i sitt nya rum. Ganska cool faktiskt. Bild: www.ikeamuseum.com
Att hon föreställde sig en tjock och fluffig grön heltäckningsmatta var en självklarhet, eftersom det var en sån som hennes kompis i Stockholm hade på sitt rum. Med denna bild i huvudet blev besvikelsen ett faktum när hon öppnade dörren till sitt nya rum och insåg att hennes mamma och pappa hade valt en flätad ullheltäckningsmatta som var totalt ofluffig. Dessutom fanns det ingen mjuk och bullig jeansfåtölj, eftersom hennes föräldrar hade valt en klassisk Lamino med vitt fårskinn.
Yngve Ekström designade möbelklassikern Lamino 1956. Bild: Svenssons i Lammhult.
Yngve Ekström designade möbelklassikern Lamino 1956, Swedese. Bild: Svenssons i Lammhult.
Not cool. Eller rättare sagt sjukt coolt. Riktigt, riktigt snyggt. Som barnrumsinredare och fixare är jag en stark förespråkare för att barnen själva ska få bestämma hur de vill ha det på sina rum. Jag älskar att få vara en del av barnens drömmar och hjälpa dem att förverkliga dem. Samtidigt så är jag ju också en mamma och har därmed full förståelse för att föräldrar kanske vill investera i hållbara och tidlösa möbler. Så har man möjlighet att välja en möbelklassiker kan det ju hända att barnet inte går upp i brygga av glädje direkt, men i det långa loppet kanske de uppskattar det. Så har det verkligen varit för H och hennes Lamino. Det tog inte så lång tid innan hon började gilla den, framförallt för att den är så skön att sitta i. Nu har den hängt med och varit en del av hennes hem i många år. Det är fåtöljen där hon har suttit och pluggat, ammat sina barn och slappat med en bok efter en lång arbetsdag. Idag står den i deras sommarhus. Lite luggsliten, men fortfarande älskad. Det bör tilläggas att eftersom H inte bara är min kusin och ”storasyster” utan även en person som jag alltid har sett upp till och beundrat ville jag naturligtvis också ha en Lamino. Jag fick dock vänta till 2000-talet, men nu har vi en alldeles egen med tillhörande fotpall. 🙂
I vårt förra hus hade Laminon en självklar plats i vardagsrummet. Bild: Sofi Sykfont.
I vårt förra hus hade Laminon en självklar plats i vardagsrummet. Bild: Sofi Sykfont.
   

Hotel Del Coronado med tjejerna

0
Just nu är Stina här på besök. Vi jobbar och jobbar, men har även hunnit med en hel del roligheter. Förra veckan var vi till exempel på Coronado island, en liten ö utanför San Diego downtown som kanske är mest känd för sitt hotell. Hotel Del Coronado. Det här är en så kallad måste utflykt för alla som kommer hit. Bara resan hit över bron är faktiskt en liten upplevelse. Kanske mest för att broräcket är i princip obefintligt och Stina blev så nervös att hon var tvungen att tanthålla sig i bildörrshandtaget. Men jag är snäll och körde i den vänstra filen, så att det skulle bli så lite läskigt som möjligt. Med oss på utflykten var även Isa, medan killarna roade sig i Scottsdale, Arizona. Eftersom vi startat dagen med en rejäl frukost på ett av våra favoritställen Beach Grass Café, var vi inte speciellt sugna på lunch när vi kom fram till hotellet. Men lite latte, en glass och atmosfär kunde vi i alla fall trycka ner.
coronado_annabraun6
Stina och Isa på Coronados strandpromenad.
Hotel Del Coronado byggdes 1888 och utsågs till ett av USA´s historiska landmärken 1977. De flesta kanske har hört talas om det, eller minns det, från filmen Some like it hot med Marilyn Monroe.
Bild: Hotel Del Coronado
Bild: Hotel Del Coronado
Idag är det verkligen ett populärt turistmål och vi har varit här många gånger med vänner och familj som kommer på besök. Stranden är ljuvlig och tillräckligt stor för att man ska slippa trängas. I alla fall nu när det inte är högsäsong. coronado_annabraun1 2009 firade jag min födelsedag här och då hyrde vi cyklar och cyklade runt på ön. Det var mycket trevligare än att åka till TJ som vi gjorde i år… coronado_annabraun5 För den som har det riktigt gott ställt och vill ha det lite mer personligt och privat än i en vanlig suite på hotellet, finns möjlighet att hyra ett eget Beach house. coronado_annabraun9 coronado_annabraun2 Men vi vanliga får nöja oss med att kolla in sandslotten… coronado_annabraun8 coronado_annabraun3 Fast det går bra. Sol, sandaler, sand och nymålade tånaglar går också bra. coronado_annabraun10

Braun + Bumling = SANT

0
Detta är ett sponsrat inlägg i samarbete med Svenssons i Lammhult. Nu tycker jag faktiskt att vi har kommit en ganska bra bit på vägen när det gäller inredningen i vårt lilla townhome. Visst finns det saker som man är mindre nöjd med och visst finns det mer grejer att fixa. Men på det stora hela börjar det kännas riktigt bra. Jag är glad och nöjd med många av våra nya saker. Det finns dock en sak som jag är otroligt missnöjd med – belysningen! I huset ingår det nämligen ett antal lampor som man inte får ta ner. Till exempel ovanför matplatsen. Där har man valt att sätta upp en slags kombinerad takfläkt och lampa som är så ful att man bara vill gråta. Dessutom är ljuset som kommer från denna galet fula armatur otroligt starkt och gult, vilket förstärker de nikotinfärgade väggarnas nyans. Speciellt i skymningsljus. diningplace_lamp I ett försök att dämpa belysningen har vi skruvat ut en av de fyra glödlamporna. Men jag vet i katten om det har hjälpt. Utseendemässigt har det i alla fall inte gjort det. Den är precis lika ful som innan. IMG_1384 (1) Jag hade velat ha en takpendel som både gav ett mysigare sken och hjälpte till att definiera matplatsen. Högst på önskelistan står designklassikern Bumling, designad av Anders Pehrson för Ateljé Lyktan 1968. Jag älskar den här lampans kurviga former och dessutom påminner den mig om min barndom och Sverige. Det hade varit fint att ha en här – på många sätt. Helst hade jag velat ha en i mässing, men vit hade också gått bra. Helt utmärkt faktiskt. Problemet är bara att jag inte tror att man får ta ner den fula fläktlampan samt att jag inte har hittat någon Bumling som är till salu för ett rimligt pris här i San Diego. Men i mina drömmar hade det kunnat se ut ungefär så här. diningplace_bumling Visst förstår jag att min dröm kanske aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Det blir nog vare sig någon Bumling eller annan takpendel, hur mycket jag än önskar och drömmer. Men hade det varit för mycket begärt att åtminstone kunna hitta en fin bordslampa. I slutet av november var jag på Svenssons i Lammhults butik i Malmö och lyssnade bland annat på när deras inredare berättade om deras inredningstjänst Studio. Se här. Efteråt kollade jag in deras sortiment för att få inspiration inför flytten och fastnade för de nya färgerna på en annan designklassiker – FlowerPot VP3, design Verner Panton. Den färgskalan har definitivt inspirerat mig och hade också passat in väldigt bra här hemma i vårt nya hem. IMG_0751        

IKEA-ambassadör – ett jobb för mig

0
Idag kom IKEA-katalogen. Kändes ändå väldigt fint på något vis. Inte för att jag egentligen har något behov av att införskaffa några nya IKEA-grejer idag, men man vet ju aldrig… En rolig sak. Jag har blivit utsedd till Beach Colonys IKEA-expert. På sätt och vis stämmer det. Det är ju inte så att det finns någon annan här som känner till deras produkter mer än vad jag gör. Samtidigt är det komiskt när man möter en helt främmande människa i gränden som stannar en och säger: ”Oh hi! Are you the IKEA expert?”. Tycker dock att expert är en ganska torr och tråkig titel. Känns som om ambassadör hade passat mig bättre. Tror jag får svara det nästa gång. 🙂 Har i alla fall genomfört två guidade turer, tillsammans med grannar, på Ikea San Diego. I våra 9 resväskor som vi hade med oss fanns det vissa saker som valda delar av familjen kanske kände sig lite lätt skeptiska till att de fanns med bland de prioriterade prylarna. Bland dessa fanns två fårskinn, två kuddar och en fejkgransgirlang med inbyggda, som vi köpte förra gången vi bodde här. (Men betänk att vi kom precis innan jul och att detta och julstrumporna var vårt enda julpynt!!!!) När vi kom fram visade det sig att girlangen inte inte hade överlevt de kalla nordiska vintrarna tillika slutat funka helt enkelt. Eftersom den tagit upp en ganska stor del av en resväska får jag så här i efterhand erkänna att det var en mycket dålig prioritering. Hade kanske varit bättre om vi tagit med oss våra flipflops… MEN fårskinnen och kuddarna var verkligen helt rätt beslut. Att ha med sig något som känns personligt och som hemma är inte bara fint. Det ger en trygghets- och hemtrevnadskänsla  också. Är så glad för att man kan vakumförpacka textilier. Det enda som jag saknar riktigt mycket nu är våra sängkläder från Lovely Linen. Suck… Så här fixade jag i alla fall stilen i vårt vardagsrum.Vardagsrumsplock_BeachColony Postern kommer från Midori Inc och är egentligen ett lite extra fint presentpapper. Lampan i frostat glas och kork heter Sinnerlig och kommer från IKEA, design Ilse Crawford. Fårskinnen hr jag fått av mina föräldrar. Rundspegel med mässingsram från Target. Skärbräda från IKEA. Kuddar från HM Home och Svenskt Tenn. Det runda glasbordet igår i serien Vittsjö från IKEA och hushyllorna kommer från Target.